Distansarbete har blivit normen för många, med telefonkonferenser som en central del av arbetsdagen. Denna flexibilitet har fördelar, men den ständiga uppkopplingen och de digitala mötena kan påverka vår psykiska hälsa. Den här artikeln undersöker sambandet mellan distansarbete, telefonkonferenser och mental hälsa, samt ger praktiska råd för en mer hållbar digital arbetsmiljö.
Distansarbetets dubbla ansikte: Fördelar och fallgropar
Distansarbete erbjuder många fördelar, som ökad flexibilitet, minskad pendlingstid och en bättre balans mellan arbete och fritid för många. Möjligheten att genomföra möten via telefonkonferenser sparar både tid och resurser. Men det finns också utmaningar som behöver hanteras.
Den sociala isoleringens pris
En av de största utmaningarna med distansarbete är risken för social isolering. De spontana samtalen med kollegor, de informella mötena vid kaffemaskinen – dessa viktiga sociala interaktioner minskar drastiskt. Även om telefonkonferenser är nödvändiga, kan de inte fullt ut ersätta det mänskliga mötet. En undersökning från HR-företaget Simployer visade att hälften av de som arbetade hemifrån under pandemin upplevde psykisk ohälsa, ofta kopplat till bristen på sociala kontakter. Bland unga distansarbetare (18-34 år) var problemet ännu mer utbrett, enligt Akavia Aspekt.
När tekniken blir en börda: Digital trötthet
Digitala möten, inklusive telefonkonferenser, kan vara mer mentalt utmattande än fysiska möten. Avsaknaden av de naturliga mikropauser som vi tar i en fysisk miljö, där vi rör oss och interagerar, kan leda till mental trötthet och koncentrationssvårigheter. HRnytt rapporterar om hur detta kan bidra till en ökad psykisk belastning hos distansarbetare.
Stressfaktorer i distanslivet
Distansarbete kan skapa en rad stressfaktorer som påverkar den mentala hälsan negativt.
Gränslöshet och ständig uppkoppling
En vanlig fallgrop är svårigheten att dra gränsen mellan arbete och privatliv. Många distansarbetare känner en press att ständigt vara tillgängliga, vilket leder till ökad stress och minskad återhämtning. Svenskt Näringsliv rapporterade om en ökning av psykisk ohälsa i samband med ökat hemarbete, vilket resulterade i längre sjukskrivningar, speciellt under coronapandemin.
Unga vuxna i riskzonen
En rapport från Falck (ett företag som bland annat arbetar med hälsa och säkerhet i arbetslivet) visade att distansarbetare, särskilt unga under 30 år, rapporterade högre stressnivåer. Falcks rapport, “Stress i arbetslivet”, understryker att distansarbete ställer nya krav på arbetsstrukturer, mötesformer och ledarskap.
När tekniken strular: Digital frustration
Stress kan också uppstå på grund av frustration över tekniska problem. En Sifoundersökning visade att många, både chefer och medarbetare, känner stress och frustration över digitala verktyg, inklusive telefonkonferenser. Chef.se rapporterar att bristande utbildning och otydliga riktlinjer är bidragande faktorer. Dessutom kan långvarig mobilanvändning, vilket är vanligt vid telefonkonferenser, öka risken för huvudvärk, enligt en studie i “Med Pr Work Health Saf”.
Hybridmodellen: En väg framåt?
En hybrid arbetsmodell, som kombinerar distansarbete med arbete på kontoret, kan vara en lösning för att minska de negativa effekterna av isolering och ensamhet. Genom att erbjuda det bästa av två världar – flexibiliteten i distansarbetet och den sociala gemenskapen på kontoret – kan hybridmodellen främja en bättre balans och ökat välbefinnande. Forskning från BBC visar att en blandning av distans och kontorsarbete kan gynna olika grupper.
Skapa en hållbar digital arbetsmiljö: Arbetsgivarens roll
För att motverka de negativa effekterna av distansarbete och främja mental hälsa krävs ett aktivt engagemang från arbetsgivaren. Här är några konkreta åtgärder:
Tydliga riktlinjer och förväntningar
Skapa tydliga riktlinjer för distansarbete, inklusive arbetstider, tillgänglighet och kommunikationskanaler. Detta minskar osäkerhet och stress.
Främja social interaktion
Uppmuntra till social interaktion även på distans. Skapa digitala mötesplatser, som virtuella fikaraster, där medarbetare kan umgås informellt.
Erbjud stöd och resurser
Erbjud tillgång till psykologiskt stöd, till exempel genom företagshälsovård eller ett Employee Assistance Program (EAP). Informera om tillgängliga resurser och uppmuntra medarbetare att söka hjälp vid behov.
Utbildning i digitala verktyg
Se till att alla medarbetare får tillräcklig utbildning i de digitala verktyg som används, inklusive telefonkonferenssystem. Detta minskar frustration och ökar effektiviteten.
Prioritera ergonomi
Arbetsmiljöverket betonar vikten av en god ergonomisk arbetsplats även i hemmet. Uppmuntra medarbetare att skapa en bra arbetsmiljö och erbjud stöd för inköp av ergonomisk utrustning om det behövs.
Ledarskap på distans
Chefer behöver vara närvarande och tillgängliga, även på distans. Regelbundna avstämningar, både individuellt och i grupp, är viktiga för att fånga upp signaler om ohälsa och erbjuda stöd. Lunds universitet betonar vikten av att mäta och utvärdera effekterna av digitala möten.
Tips för effektiva och hälsosamma telefonkonferenser
För att minska den negativa påverkan från telefonkonferenser, och istället göra dem till ett verktyg som bidrar till en bättre arbetsmiljö, bör de vara:
Tidsbegränsade och fokuserade
Sätt en tydlig tidsgräns för mötet, gärna 25 eller 50 minuter, för att undvika utdragen mötestid och mental trötthet.
Välplanerade med tydlig agenda
Förbered en tydlig agenda och skicka ut den i förväg. Detta hjälper deltagarna att fokusera och bidrar till ett mer effektivt möte.
Inkludera pauser
Planera in korta pauser under längre möten. Detta ger deltagarna möjlighet att sträcka på benen, hämta vatten och återfå fokus.
Varva med andra kommunikationsformer
Använd inte enbart telefonkonferenser. Variera med andra kommunikationsformer, som e-post, chatt eller korta videosamtal, för att minska ensidigheten.
Kameraval och flexibilitet
Erbjud möjligheten att stänga av kameran ibland. Att ständigt se sig själv på skärmen kan vara stressande för vissa.
Framtidens distansarbete: En uppmaning till handling
Distansarbete och telefonkonferenser kommer att fortsätta vara en viktig del av arbetslivet. Utmaningen är att skapa en hållbar balans mellan flexibilitet och välmående. Europaparlamentet understryker att psykisk hälsa måste prioriteras lika högt som fysisk hälsa. Genom att vara lyhörda, skapa tydliga riktlinjer och främja en öppen dialog kan vi forma ett distansarbete där tekniken används för att öka välbefinnandet, snarare än att skapa stress. Ta ansvar för din egen och dina kollegors digitala arbetsmiljö. Utvärdera era rutiner, prata om hur ni mår och var inte rädda för att be om hjälp. Tillsammans kan vi skapa en mer hållbar och mänsklig digital arbetsplats.